Det finns en kostnad för det du glömmer att analysera

Bounded awareness eller begränsad medvetenhet är ett fenomen som gör att du då och då fattar beslut baserad på felaktig eller otillräcklig information trots att informationen funnits att ta del av eller till och med presenterats direkt för dig. Varje gång vi gör felprioriteringar i arbetet med digital närvaro kostar det mycket pengar och outnyttjad potential går förlorad.

 

”Vår begränsade medvetenhet gör att vi inte ser, efterfrågar, använder eller delar med oss av kritisk information inför att beslut och prioriteringar ska göras trots att informationen funnits nära till hands.”

 

Varför?

Det finns flera anledningar till begränsad medvetenhet (ignorans är inte en av dem). Den här bloggposten lyfter tre av dem:

  • För stort fokus på en sak
  • Vi är inte objektiva
  • Felaktiga ramar givna av omgivningen eller vår egen uppfattning av verkligheten

För stort fokus på en sak

perception

Genom att fokusera på enbart ett mål tenderar vi att inte beakta information som är ett nyckeltal som konverteringsoptimering utan att ta hänsyn till total intäkt. Eller, viljan att tjäna snabba pengar utan att beakta långsiktig påverkan på förtjänst eller varumärke. Ett tredje exempel är då för stort fokus läggs på vad konkurrenten gör och viljan att  överglänsa dem samtidigt som de egna kundernas behov och förväntningar glöms bort. avgörande för den totala vinsten av vår digitala närvaro. Det kan vara för stort fokus på

Vi är inte objektiva

Människor tenderar att inte vara objektiva, vi favoriserar saker, även omedvetet. I arbete med webbanalys och konverteringoptimering kan detta innebära att den som utför arbetet favoriserar en hypotes eller en variant i ett A/B-test och uteslutande letar efter information som stärker det hen vill ska vara sant och inte letar information som motbevisar.

Felaktiga ramar och regler

Vi begränsas av uttalade, outtalade eller mentala reglar som finns omkring oss. Om ett gäng personer får uppgiften: leta efter alla personer i ett restaurang med röda tröjor, det finns fyra. skulle en några av dessa sluta när de hittat fyra personer även om det faktiskt fanns sju personer med röda tröjor. Vi tenderar att bli lata och inte ifrågasätta eller leta efter avvikelser.

Ett ganska känt exempel på bounded awareness är Coca-Colas ”New coke” lansering 1985. Pepsi hade vunnit stora marknadsandelar under mitten av 80-talet i USA genom att skapa uppmärksamhet i Pepsi challange taste test. Detta fick Coca-cola att bilda hypotesen att en förändring av smaken skulle få tillbaka förlorade delar av marknaden. Massor av efterforskning och smaktester genomfördes som indikerade att smaken var ett problem. Det riktiga problemet var egentligen att man aldrig letade efter information för att motbevisa hypotesen. I efterhand har den dåvarande CMO:n för Coca-cola själv reflekterat över att om de hade ställt frågan; ”om vi tar bort Coca-cola och ger er New Coke, accepterar ni det då?”

Vad betyder bounded awareness när vi jobbar med att förbättra digital kommunikation? Det innebär att vi ska leta efter information som stärker eller motbevisar våra hypoteser, förväntningar och uppfattning av verkligheten om vad som kommer att göra skillnad för våra användare och våra affärer (förhoppningsvis korrelerar de).

Varje gång vi gör en prioritering om vad som ska förändras i vårt innehåll, design eller funktionalitet så finns en risk att vår prioritering är fel. Om den är fel kommer det att kosta arbetstid, kanske konsulttimmar eller kostnad för mjukvara och missad potential.

Hur kan du utvidga dina begränsningar?

  • Utgå inte ifrån att du fattar rationella beslut
  • Försök att motbevisa dina egna hypoteser, inte bara bevisa dem
  • Skaffa dig en motpart i företaget vars uppgift är att ifrågasätta dina hypoteser och informationen som du har samlat in som du planerar att fatta beslut på. Säg till personen att ställa frågor som; vad händer om du har fel?  Vad är det du inte berättar?
  • A/B-tester är bara halva arbetet gjort, analysera och segmentera alltid testresultatet.